torsdag 17 november 2011

Skogsvett.

När vi som normalt bor i stan ger oss ut i skogen, visst vore det då trevligt om vi visade varandra lite hänsyn och respekt? Om vi inte stöter på någon annan människa rent personligen under vår vistelse så förekommer det ändå ibland en kontakt med andra på något vis. När jag själv lämnar en lägerplats försöker jag i största möjliga mån städa upp de spår jag lämnat efter mig själv. Jag låter inte plastpåsar, presenningar, glasflaskor, plastdunkar eller någon annan skit ligga kvar när jag går därifrån. Jag bär med mig det jag burit dit.
Visst, man kanske aldrig skall tillbaka dit igen. 
Visst, man kanske inte bryr sig om "miljön" och hur den påverkas genom att man slänger skräp i naturen.
Visst, man kanske inte bryr sig om att några djur kan skada sig på dom grejer man lämnat efter sig.

Men man kan ju iallafall av respekt till oss andra människor som vill njuta av vår vackra svenska natur städa upp efter sig så gott det går. Och framförallt: TA MED SIG SKITEN MAN SLÄPADE DIT HEM IGEN.


Nedan har vi lite bilder på en lägerplats jag och en vän anländer till en novemberdag. Vi hann rensa litegranna innan bilderna togs men det mesta är fortfarande i orört skick.

"Ska vi plocka ner presenningen efter oss?"


"Ska vi plocka ner snörena som vi lindat runt trädet?"

 Så jag och min vän plockade upp efter tidigare hyresgäster. Under allt bröte dom lämnat efter sig hittade vi en eldstad som vi gjorde i ordning och använde oss av. Det tog oss runt 10 minuter att plocka bort alltihop.
Måste vara jobbigt för dom som var där innan oss, som hade så bråttom...



En stor rejäl hög trasslig presenning.
Ett antal träd gick åt för att få upp det enorma vindskydd man inte bemödade sig med att städa upp.
Och så en massa granris såklart. En MASSA.
Se så fint det kan bli om man städar lite.

3 kommentarer:

  1. Sånthär blir man så trött på, samtidigt som man blir less på människor blir man så otroligt glad av att se att det finns sånna som er som faktiskt städa undan som man själv brukar göra, bara bra känslor av det.

    SvaraRadera
  2. Ja då slipper ju åtminstone nästa person att mötas av samma sak! Det ger ju någon form av ro i själen. Och det tog oss inte mer än 10 minuter att få undan allt som sagt. Vilket gör det ännu mer tragiskt att personerna innan inte ens hade den tiden.

    SvaraRadera
  3. Bra att ni tog tag i det!

    SvaraRadera